Hörneå bys hemsida www.becken.se
Laga Skifte 1885 i Hörne och Bäck - Del 1
Här fortsätter serien om byns historia, där vi nu kommit fram till Laga Skifte vid slutet av 1800-talet. I två tidigare artiklar beskrevs Storskifte del 1 och Storskifte del 2. Om skifte och dess process kan mer hittas på nätet om storskifte respektive laga skifte.
De närbelägna byarna Hörne och Bäck separerades vid Storskiftet 1808. Hur separerade de två byarna egentligen ansågs vara skiljde mellan Hörne, Bäck och inte minst ägarna av Hörnefors Järnbruk. Detta dyker upp som ett trätoämne under Laga Skifte. Egentligen borde denna artikel heta "Laga Skifte 1885 i Bäcks by".
Vi delar upp denna serie i tre delar på grund av textmassan. Dessutom skrivs en separat artikel om Björnön och gamla tiders fiskerätt. Antalet läsare som tycker detta är intressant lär vara ytterst få. Av de som tycker det är intressant torde det vara ganska få som känner igen sig på kartan och de fastigheter, hus och namn som berättas om.
Bild 1. Laga Skifte begränsade här till "Bäcksby", med fastigheterna Hörneå no 6 och 7. Orsaker till att inte Hörneå no 1-5 ingår, berättas om i denna serie av artiklar 1-3. Året var 1885.
Byns arkiv saknar kartan från Storskiftesprocessen kring 1800. Däremot finns karta för Laga Skifte 1885. Denna är i bättre skick än den som Lantmäteriet har, en söndervikta och tummad version som laddats ned digitalt från Lantmäteriets arkiv. Båda kartorna används i denna artikel. Fördelen med Lantmäteriets karta är att denna redan är digitaliserad med hög upplösning istället för att behöva fota av den stora kartan.
Historien berättas av lantmätare Lennart Thorell, egentligen med fokus på fiskerätt. Thorell var lantmätare i Västerbotten vid mitten av 1900-talet. Han signerade sin utredning; Umeå den 17 januari 1947. Delar av texten refererar äldre dokument med gammal stavning och språkbruk:
P.M. rörande skifteslagsindelning samt vatten och fiskerätt inom Hörneå och Bäcks byar (Hörneå 6-8) i Hörnefors socken av Västerbottens län.
Bild 2. Här ses Bäcken Centrum. År 1885 fanns det endast bebyggelse på östra sidan om bäcken. Vattendraget ses till vänster i bild. Till skillnad från vid Storskifte 1808 har man nu anlagt odlade tegar även på östra sidan av bäcken. Den blå streckade linjen som markerats i kartan är vintervägen mot Ängersjö. I denna karta från 1885, till skillnad från flertalet andra kartor, är vägen inte "markerad som väg", den är istället grön. Detta är ju ganska rimligt då den mest var i bruk på vintern och inte underhölls som grusad väg. Man noterar även att ingen annan väg fanns på västra sidan av bäcken. Den väg som då som nu leder norrut mot området kallat "Gran" är kvar på samma ställe utanför Redaktionens fönster. Vi återkommer till husen i kartan.
<<<oo>>>
Den 10 december 1872 påbörjade kommissionslantmätaren C. Svanberg laga skifte å Hörneå nr 1-7. Hörneå Aktiebolag som ägare till hemmanen nr 1-5 bestred skiftet under åberopande av att nyssnämnda hemman eller Hörneå by genom 1807-1808 års storskifte blivit skilda från hemmanen nr 6 och 7, eller Bäcks, och att detta skifte var så väl inrättat, att ingen fördel skulle vinnas med ett laga skifte. Skiftessökanden, konsul Glas, som var delägare i Hörneå nr 7, vidhöll sitt yrkande om skifte å alla ägor. Det stadfästade storskiftet borde icke utgöra hinder för laga skifte helst som betydliga vidder betesmark samt åtskilliga holmar, skär och grund i Bottniska viken vid storskiftet förblivit samfällda och odelade. Ombudet för Hörneå Aktiebolag invände, att samfälligheterna vore antingen gemensamma för Hörneå nr 1-5 eller för 6-7 och att ingen egentlig ägoblandning förekom. Där någon dylik förefanns medgavs ägobyte.
<<<oo>>>
Bild 3. Här är byns centrum anno 1808. Det är samma bild som återgavs i tidigare artikel om Storskiftet del 2.
I gammal tid byggdes hus till att inringa ett gårdstun. Detta gav skydd mot vilda djur och möjlighet att ha tamdjur lösgående på tunet. Exempel ses på Gamlia Västerbottens Museum. Denna formation överges längre fram till mer öppen planlösning av gården. Detta noteras genom att jämföra tiden för Storskifte och Laga Skifte, bild 3 mot bild 2 och 4.
Ladugårdsbyggnaden strax till vänster om markering "G" i bild 3 plockades ned och flyttades på samma gård. Det lär var samma hus som det i bild 4 ovanför markering "A". Orsak till detta var att korna blev oroliga och inte mjölkade i den gamla ladugården. Den senare var tämligen nybyggd, men vittra ansågs spöka i den. En fullt naturlig förklaring, och så får det ju inte vara, varför byggnaden timrades ned och flyttades. Korna blev nöjda på deras nya plats. Så återgav farmor Ebba en händelse hon fått berättat för sig. Husflytten hade skett långt innan hon själv var född 1898 och ingift 1922 - uppenbarligen mellan Storskifte 1808 och Laga Skifte 1885.
<<<oo>>>
År 1873 fortsatte handläggningen av skiftet. Förrättningslantmätare hade nu införskaffat utdrag av 1825 års jordebok. I detta utdrag fanns icke det år 1777 anlagda krononybygget upptaget. På grund härav och då nybygget tydligen icke blivit skattlagt ifrågasatte bolagets ombud huruvida skiftet skulle kunna fortsättas. Förrättningsmännen meddelade sitt beslut i denna fråga den 15 juli 1873. På grund av att inga handlingar företets som visade att krononybygget blivit skattlagt eller att avvittringen av detsamma fastställts, skulle enligt 9 § i skiftesstadgan det begärda laga skiftet uppskjutet till dess skattläggningen och avvittring skett å ifrågavarande nybygge.
<<<oo>>>
Bild 4. En närbild av Bäcken Centrum 1885.
Gård "A" i bild 4 är där dagens Redaktion huserar. Pil nr 1 pekar mot fotograf Algot Engströms hus, en parstuga vars norra halvan var gårdens bagarstuga. Algots del är riven sedan 15 år tillbaka, som var en senare tids påbyggnad till parstugan. Bagarstugan står fortsatt kvar idag. Bagarstugan, ca 5x5 meter är i sig ett flyttat hus från annan plats och funktion. Troligen var den ett gammal fähus. Man misstänker att någon av "klossarna" runt gårdstunet vid "G" i bild 3 fick ny funktion som bagarstuga.
Till samma gård "A" hör stolpbod vid pil nr 2. Stolpboden byggdes innan Storskiftet inleddes vid slutet av 1700-talet. Efter skiftesdelning hamnade boden strax utanför markgränsen men fick stå kvar där den stod enligt gammal hävd. Andra hus timrades ned och flyttades beroende på hur skiftesdelningen splittrade bygden. Skribenten lyfte stolpboden och drog in den över tomtgränsen år 2001. Enligt berättelser genom åren tjänade byggnaden som "likbod" under kriget 1809, en bod som bevakats av Länsstyrelsens byggnadsantikvariat.
Gård "B" är Gottlov och Annie Bergströms gamla gård, vars huvudbyggnad brann ned på julafton 1967. Även ladugård och undantagsstuga med bagarstuga är rivet. Kvar är dock en timrad loge (pil nr 3) och även en angränsande stolpbod.
Gård "C" står kvar idag där Bertil Eriksson och fru bor (pil nr 4). Även ladugård är kvar (pil nr 5).
Jämfört med kartan vid Storskifte 1808 har antalet hus ökat markant inför Laga Skifte. Utöver ovan nämnda hus finns många fler kvarvarande byggnader på annat håll i byn. Vissa återkommer till några av dessa i delar 2 och 3 om Laga Skifte.
Lantmätare Lennart Thorells utredning fortsätter, men det blir för mycket text för att orka läsa i en och samma artikel. Fortsättning följer.
Gunnar Engström, 2023-01-28
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se